Napoleon


Нажми чтобы узнать.
скачати

Napoleon – En Enanst?ende F?ltherre Essay, Research Paper

The Emperor has discovered a new way of waging war; ha makes use of our legs instead of our bayonets?

Anonymous French soldier, 1805

Napoleon har ofta ansetts vara en av tidernas st?rsta f?ltherrar. Han kunde tack vare sin utomordentliga skicklighet inom krigskonsten vinna slag d?r oddsen stod emot honom. Ofta har han anv?nt simpla man?vrer f?r att f?rvilla sin fiende, eller f?rb?ttrat befintliga taktiska drag och uppst?llningar.

Grunden i Napoleons taktik l?g i att f?rflytta “le grande Arm?e” snabbt och smidigt. F?r att kunna genomf?ra detta kr?vs bra v?gar och en arm? som ?r sj?lvf?rs?rjande och inte beh?ver sl?pa med sig f?r mycket proviant och material. Napoleon, som var en skicklig v?gbyggare, l?t d?rf?r anl?gga flera v?gar f?r transport av trupper. Arm?n fick leva av det den kunde plundra sig till och av vad som fanns att tillg? p? landsbygden. Inget on?digt material fick tas med p? f?ltt?gen. Det var av yttersta vikt att man tog med endast de effektivaste vapnen. Napoleon s?g sj?lv till att r?tt typ av kanoner togs med vid f?ltt?gen. Ett av hans stora taktiska f?rspr?ng berodde n?mligen p? att han anv?nde s? f? kanoner som m?jligt, men han utnyttjade dem p? b?sta m?jliga s?tt. P? detta s?ttet kom man runt problemet med m?nga, stora och otympliga transporter.

Kanonerna drogs av h?star vilket gjorde att de snabbt kunde s?ttas in d?r de beh?vdes. D?rf?r spred Napoleon ut sina pj?ser p? en bred linje. Pj?serna anv?ndes som infanteriunderst?d. De sk?t luckor i fiendens linjer s? att de franska kolonnerna kunde bryta igenom och splittra fienden i mindre grupper.

Kavalleriet delade Napoleon upp i tungt och l?tt kavalleri, vart och ett med sin specifika uppgift. Det l?tta kavalleriet anv?ndes till spaning l?ngt bakom fiendens linjer, men ?ven som skyddssk?rm vid framryckningar. D?r fick ryttarna ta emot de sv?raste attackerna. N?r Napoleon lyckats f? sin motst?ndare till retr?tt l?t han det l?tta kavalleriet jaga de flyende styrkorna. Han ans?g n?mligen att fienden skulle f?rg?ras totalt, s? att man slapp bekymra sig ?ver dem i framtiden. Ett bra exempel p? detta ?r slaget vid Ulm. D?r f?rs?kte 18 000 ?sterrikare bryta sig ut och fly. D? satte napoleons kavalleri efter dem och besegrade dem. Senare kapitulerade fienden. (Om det var pga N:s infanteris vinst kan ej utl?sas i texten.)

I v?ntan p? att fienden skulle blotta en svag punkt sparade Napoleon ofta sitt tunga kavalleri. Detta satte han d? in i kritiska ?gonblick f?ra att f? ett fast grepp om sin motst?ndare. Napoleon var utomordentligt skicklig p? detta. Hans beslut att s?tta in reserven vid en viss tidpunkt avgjorde ofta slagen.

Infanteriet var ocks? uppdelat. H?r kallades de olika grupperna f?r divisioner. Napoleons “kompakta division” ?r nog den mest framg?ngsrika. Den bestod av 6-9000 och hade bra r?rlighet. Den “kompakta divisionen” har ansetts vara nyckeln till Napoleons f?rsta segrar.

Senare experimenterade man med system best?ende av linjer och kolonner. Linjen bestod som namnet antyder av soldater p? linje. I denna positionen kunde alla infanteristerna avfyra sina musk?ter samtidigt. Men det fanns en hake, infanteriset var v?ldigt s?rbart i denna positionen eftersom en s? stor yta var blottad f?r fienden. D?rf?r bildade Napoleon kolonnen (ursprungligen Guiberts id?). I denna position stod soldaterna p? ett f?rh?llandevis smalt led. Detta medf?rde att bara de tv? f?rsta leden kunde avfyra sina musk?ter, men i geng?ld var de bakre leden v?l skyddade av de fr?mre. Men om soldaterna var v?l tr?nade i man?verkunskap kunde de snabbt byta position till linje.

Napoleon varierade ofta sin uppst?llning genom att b?de anv?nda kolonner och led. P? s? s?tt fick han ?vertag ?ver fienden eftersom de inte var vana vid denna uppst?llning. Vid slaget vid Austerlitz, vilket han vann ?verl?gset, anv?nde sig Napoleon framg?ngsrikt av dessa kolumner. Denna formation var n?mligen utomordentligt l?mpad f?r terr?ngen, som var grov, vid slagf?ltet.

Napoleon hade ?ven f?r vana att variera styrkans storlek vilket gjorde att fienden ofta blev f?rvirrade. Egentligen gick hela napoleons strategi och taktik ut p? simpla, l?tttgenomf?rliga man?vrer. Han f?rs?kte alltid f? ett lokalt ?vertag p? vissa delar av slagf?ltet, f?r att sedan sl? ut enhet efter enhet (sk “S?ndra o Segra” taktik). En annan av hans grundide?r inom f?ltherretekniken var att han sj?lv styrde alla enheter. Detta medf?rde att han kunde fullf?lja sin taktik att koncentrera sin styrka p? fiendens huvudarm?. Napoleon ville alltid sl? sin fiende. Han ogillade defensiva taktiker och f?rs?kte alltid vara s? offensiv som m?jligt. D? f?rdelen att han l?ttare kunde f?rutsp? stridens f?rlopp, vilket han var en m?stare p?. Han visste ?ven att tidsf?rloppet var av stor betydelse och n?got som en duktig f?ltherre var tvungen att beakta.

Striden inleddes ofta med att tiralj?rerna (infanteriskyttar) sk?t p? och d?r igenom oroade fienden. Sedan kom bataljoner i linje som gav fienden f?rluster och hindrade dem fr?n att samlas. Till sist l?t Napoleon sina kolonner bryta igenom fiendens linjer som nu var i uppl?sning.

Del II

Slaget vid Austerlitz

Gentlemen, examine this ground carefully; it is going to be a battlefield; you will have a part to play upon it.

Napoleon: 21 Nov. 1805

I M?hren valde Napoleon att g?ra ett motdrag mot de allierade som f?rf?ljde honom. Terr?ngen d?r var l?tt att f?rsvara och hans m?n kunde vila medan han gjorde upp en plan. Napoleon visste att den rysk-?sterrikiska arm?n, vid Olm?tz ?kade i styrka hel a tiden. Den bestod nu av 85 000 och v?ntade p? 60 000 man fr?n Polen. Dessutom kanske 80 000 ?sterrikare skulle ansluta sig till arm?n.

Napoleons plan gick ut p? att locka ryssarna till anfall genom att visa en svag front. Han visade bara upp 50 000 man men i verkligheten fanns det 20 000 man i reserv ett dygns march d?rifr?n.

Den 21 November hade Napoleon utarbetat sin plan. Napoleon skulle gruppera sina styrkor ?ster om floden Goldbach. Han ville lockade sin fiende att sk?ra av honom fr?n Wien genom att blotta sina f?rbindelser dit och st?llde upp sina styrkor vid en landsv?g och vid bergskanten (M?hrenbergen). Detta skulle f? fienden att g? runt hans h?gra flygel.

Fiendens taktik gick ut p? att de skulle g? fr?n nord?st mot fransm?nnens h?gra flygel. Sedan g? ?ver floden Goldbach mellan byarna Telnitz och Sokolnitz. D?refter skulle de g? i tre kolonner norrut och angripa fransm?nnens flank. En fj?rde kolonn skulle attackera den franska fronten vid byn Pratzen. L?ngst i norr skulle en k?r h?lla fransm?nnen kvar vid v?gen.

Den 1 december visste Napoleon att fienden kom. D? hade Bernadotte och Davout anl?nt med sina styrkor. Fransm?nnen var nu 61 000 man och befogade ?ver 139 kanoner. Davout hade d? marscherat 150 kilometer p? tv? dygn med sin arm?. Napoleon var fortfarende i underl?gen rent styrkem?ssigt s?tt men han visste att fiendens plan var usel, han hade ju tvingat den p? dem.

P? natten h?nde n?got m?rkligt. Det tog eld i en halmbal och n?gra soldater trodde att det var ett fyrverkeri och att man firade ?rsdagen av kejsarens kr?ning. Detta ledde till att 30 000 man hyllade Napoleon entusiastiskt (d?r hade jag velat vara med).

Den 2 december var dagen f?r slaget. De allierade angrep h?rt men oorganiserat och illa lett. Davout h?ll sin st?llning p? h?gra flygeln. En t?t dimma dolde fransm?nnens huvudarm? ?nda tills denna anf?ll med Soult i spetsen. Fransm?nnens anfall mot mitten lyckades klyva fiendens arm? i tv? delar. Murat skar med sitt kavalleri av de allierades h?gra flygel fr?n deras mitt. Detta ledde till ryssarnas retr?tt. Napoleon sj?lv anf?ll resterna av den ryska centern med tv? divisioner. Det enda som kvarstod innan segern var vunnen var att hj?lpa h?gra flygeln och sl? de allierade p? alla punkter. Delar av det ryska infanteriet slog sig s?derut och vissa drunknade n?r isen brast p? sj?arna men de flesta togs till f?nga.

D?remot lyckades ryssarnas h?gra flygel komma undan. Murat hade n?mligen inte f?tt order om att f?rf?lja dem och tvekade d?rf?r att omringa ryssarnas flygel.

Resultatet av slaget blev att de allierade f?rlorade 27 000 man och 180 kanoner, bara 7 000 fransm?n hade stupat.

K?llor: Napoleon Master of Europe av Alistair Horne, Krigskonstens historia av Montgomery,

Arm?ens V?rldshistoria III

Додати в блог або на сайт

Цей текст може містити помилки.

A Free essays | Essay
9.1кб. | download | скачати


Related works:
Napoleon 2
Napoleon 2
Another Napoleon
Napoleon 3
© Усі права захищені
написати до нас
Рейтинг@Mail.ru